J (snart 8 månader) & Wilma (11 dagar) träffades för första gången i lördags.

När man får träffa en sån här liten sötis plutt så slår det verkligen en hur snabbt man glömmer bort den där minibebis-perioden. Ja alltså man kommer ju ihåg en del saker, typ första blöjbytet på bb med de smala små benen o lilla lilla kroppen o hur hon gärna låg på ens mage o sov så tryggt då i början. Men den tiden var man rätt dimmig i skallen o den varade ju bara i typ 4-8 veckor, så mycket har man glömt. 

O det händer så mycket för varje vecka. Tänk t.ex. på Edit som bara är 1 månad äldre än Wilma o redan så här stor (Jämfört med Wilma alltså. Även hon en liiiten plutt jämfört med J.)