Ojoj vilket skrik-maraton vi haft här idag. Jag tog det mindre kloka beslutet att ta en dusch vid fel tidpunkt. Även fast hon bara gnällde lite grann med S medans jag var i duschen, så var skadan redan skedd. För när jag skyndade mig ut och skulle börja amma så började gallskriket.

Problemet med att vara så arg är ju att man inte kan sluta skrika ens en sekund för att äta istället. Maten kommer ju inte tillräckligt snabbt när man gått över gränsen till vrålhungrighet. Endast napppen hjälpte nu lite grann men problemet med den är ju att det inte kommer ut nå mat från den heller. Till slut återstod bara att värma ersättning o ge henne nappflaskan.

Då klunkade hon i sig 150ml på nolltid. Det räckte inte riktigt, men nu hade hon iaf lugnat ned sig så att jag kunde amma resten. Hungrig lien tjej alltså. Men nu är hon äntligen sitt vanliga glada jag igen. Puhh :)