Ett steg bak och två steg bak


Så arg man kan bli när det tar stopp o man inte kommer nånstans (bakåt) hur mycket man än kämpar.

Hon är rolig hon. Hon kryper fortfarande endast baklänges o alltid lika jobbigt när det kommer en vägg i vägen, eller varför inte en pappa. Dessutom har hon nu börjat ta några stappliga försök till steg när man håller hennes händer när hon står på golvet... o gissa åt vilket håll hon försöker gå! Jo, bakåt så klart! :D

Det är som Crille sa, att sen när man träffar J på stan om några år, så ser man direkt att det är hon för hon promenerar baklänges o ba "Tjena tjena". Hahaha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0